Vad kostar en benmärgstransplantation i Turkiet?
Kostnaden för en benmärgstransplantation i Turkiet ligger på 180 000 kr - 395 000 kr för autologa transplantationer (med patientens egna stamceller) och 505 000 kr - 1 240 000 kr för allogena transplantationer (med stamceller från en kompatibel donator). I Sverige utförs ingreppet vanligen inom den offentliga vården till en egenavgift som ofta är låg.
| Autolog benmärgstransplantation i Turkiet | 180 000 kr - 395 000 kr |
| Allogen benmärgstransplantation i Turkiet | 505 000 kr - 1 240 000 kr |
Introduktion
En benmärgstransplantation är ett livsviktigt medicinskt ingrepp för många patienter med allvarliga sjukdomar som leukemi (blodcancer), andra cancerformer eller vissa ärftliga tillstånd.
När andra behandlingar inte har gett förväntat resultat är benmärgstransplantation (BMT) ibland den enda chansen att rädda en svårt sjuk patient.
Ingreppet, som syftar till att ersätta patientens stamceller, eventuellt med celler från en frisk donator, utfördes i Europa på 43 109 patienter under 2021, totalt 47 412 transplantationer, varav 58 % autologa och 42 % allogena[1].
Med välutrustade transplantationscentrum till ett överkomligt pris tar Turkiet emot patienter från hela världen och erbjuder dem därmed ett extra hopp om tillfrisknande under en medicinsk resa.
Vad är en benmärgstransplantation?
Benmärgen är en mjuk och svampig substans inuti benen. Man skiljer mellan gul benmärg och röd benmärg.
Den senare består av hematopoetiska stamceller och producerar de olika blodkroppar som är nödvändiga för kroppens funktion (vita blodkroppar, röda blodkroppar, trombocyter).
När benmärgen inte fungerar korrekt på grund av sjukdomar som leukemi eller aplastisk anemi kan en benmärgstransplantation (eller transplantation av stamceller eller hematopoetiska celler) bli nödvändig.
Processen gör det möjligt att ersätta den sjuka eller skadade benmärgen med friska celler från patienten själv, från en kompatibel och frisk donator eller från navelsträngsblod.
Målet med ingreppet är att återställa den normala produktionen av blodkroppar och att återuppbygga patientens immunsystem.
Hur länge kan man leva efter en benmärgstransplantation?
Det finns ingen enhetlig förväntad livslängd efter en transplantation: den beror på sjukdomen, dess stadium och typen av transplantation. Efter en allogen transplantation vid akut myeloisk leukemi (AML) i första fullständiga remission når den totala överlevnaden vid 2 år 68 till 70 %[2]. Hos patienter 60 år och äldre som transplanterats för AML utan kvarvarande sjukdom är den 49 % vid 5 år[3].
Vilken sjukdom kräver en benmärgstransplantation?
En benmärgstransplantation är avsedd för patienter med allvarliga sjukdomar i blodsystemet och vissa cancerformer. Den riktar sig till både män, kvinnor och barn.
Här är de vanligaste sjukdomarna där en benmärgstransplantation kan bli nödvändig:
- Leukemi (lymfoblastisk, myeloisk);
- Lymfom;
- Multipelt myelom;
- Myelodysplastiska syndrom (MDS) och myeloproliferativa (MPN);
- Svår anemi (aplastisk, sicklecellanemi, Fanconi);
- Thalassemi;
- Immunbristsjukdomar.
Metoden kan också användas för att återställa celler som skadats allvarligt av en tung behandling som cytostatika eller strålning, eller för att behandla en annan sjukdom (vissa solida tumörer, multipel skleros med mera).
Vilka olika typer av benmärgstransplantation utförs i Turkiet?
Turkiska kliniker som är specialiserade på benmärgstransplantationer är, precis som sina europeiska motsvarigheter, utrustade för att utföra alla typer av transplantationer som finns.
Autolog benmärgstransplantation
Vid en autolog benmärgstransplantation, eller autotransplantation, får patienten en transplantation av sina egna friska stamceller. De samlas vanligen in före en intensiv cancerbehandling och återinförs sedan efter behandlingen för att återställa immunsystemet och trombocytproduktionen. Vid myelom förlänger den den progressionsfria överlevnaden, inte den totala överlevnaden[4].
Allogen benmärgstransplantation
Allogen benmärgstransplantation innebär överföring av stamceller från en donator som är kompatibel med patienten. Ingreppet används för att ersätta patientens defekta eller sjuka benmärg med friska stamceller och därmed återställa dess normala funktion.
Det finns olika typer av allogena benmärgstransplantationer beroende på donatorns ursprung:
- donatorn är en helt kompatibel nära anhörig (ofta bror eller syster). Om donatorn är patientens tvilling talar man om syngen transplantation (isograft). Som nämnts ovan kan stamcellerna också komma från navelsträngsblod;
- donatorn är en nära anhörig, men vävnadsantigenens kompatibilitet är inte fullständig (50 %). Denna så kallade haploidentiska transplantation kräver extra tekniska resurser;
- donatorn har ingen familjerelation, men uppvisar fullständig kompatibilitet;
Var kommer graftet vid en allogen transplantation ifrån?
Graftet vid en allogen transplantation kommer från en kompatibel donator, antingen en anhörig eller någon registrerad i ett register. I Sverige är donationen gratis, anonym och återkallelig: donatorn kan ändra sitt beslut fram till uttaget, och ingen betalning får krävas eller ges i utbyte mot donationen[5].
WHO:s vägledande principer tillämpar samma regel på celler: donation utan ekonomisk ersättning, förbud mot betald annonsering och spårbarhet[6]. Priset för en allogen transplantation ersätter därför aldrig donatorn.
Hur går en benmärgstransplantation i Turkiet till?
Förloppet vid en benmärgstransplantation skiljer sig beroende på vilken typ av transplantation som planeras.
Förloppet vid en autolog benmärgstransplantation i Turkiet
Först genomförs en säker insamling av patientens stamceller, antingen kirurgiskt från höftbenet (narkos) eller genom ett vanligt blodprov (perifert blod) efter medicinsk stimulering.
Biologerna isolerar stamcellerna, som sedan renas och fryses.
När patienten har avslutat sin intensiva behandling (cytostatika eller strålning) återinförs de friska cellerna. Graftet ges via infusion i en ven, vanligen med hjälp av en kateter (tunn och mjuk slang).
Förloppet vid en allogen benmärgstransplantation i Turkiet
Innan transplantationen förbereds patienten för att öka chanserna till framgång. En cytostatikabehandling, vars längd beror på protokollet, ges. Syftet är att utrota alla kvarvarande cancerceller i benmärgen så att de kan ersättas av friska celler.
Efter cytostatikabehandlingen utförs benmärgstransplantationen via ven, som vid en blodtransfusion, långsamt och under medicinsk övervakning.
I samtliga fall står patienten under noggrann övervakning fram till utträdet ur aplasin. Efter en myeloablativ allogen transplantation sker neutrofilernas inläkning i median kring 18 till 20 dagar[7].
Vilka risker finns med en benmärgstransplantation?
Efter en benmärgstransplantation är den huvudsakliga komplikationen vid transplantationer med donator (allogena) graft-versus-host-sjukdom (GVHD): den kroniska formen drabbade 49 % av patienterna efter ett år i en kohort[8]. För att begränsa risken ges patienten behandling med immunsuppressiva läkemedel. Det handlar om mediciner som särskilt tagits fram för att hindra kroppens immunsvar mot främmande celler.
Infektionsrisken är betydande: efter en allogen transplantation når den icke-recidivrelaterade dödligheten 49 % efter ett år hos patienter som fått en invasiv svampinfektion, mot 16 % utan[9]. För att undvika eventuella komplikationer hålls patienten isolerad i ett sterilt rum och får de behandlingar och den vård som krävs både för att förebygga och för att bota dem.
Varför välja Turkiet för en benmärgstransplantation?
Turkiet, och särskilt Istanbul, en storstad rik på vårdinrättningar vid den ikoniska Bosporen, är en allt mer populär destination för medicinsk turism. Och det med rätta!
Under de senaste decennierna har Turkiet byggt ut sina centrum för benmärgstransplantation. Ingen identifierad publikation jämför dock deras resultat med andra länders.
I Turkiet arbetar hematologer specialiserade på transplantation. De har gedigen erfarenhet inom onkohematologi, och vissa har utövat disciplinen i flera decennier.
Turkiska sjukhus följer modern medicins stränga standarder, vilket framgår av de många internationella ackrediteringarna. Centrum för stamcellstransplantation i Turkiet deltar dessutom i EBMT:s studier (European Society for Blood and Marrow Transplantation).
Dessutom är behandlingskostnaderna i Turkiet lägre än i många europeiska länder. I Sverige utförs ingreppet vanligen inom den offentliga vården och omfattas av högkostnadsskyddet för personer som är folkbokförda här[10].
Kliniker och sjukhus i Istanbul och andra turkiska städer är kända för sitt personliga och uppmärksamma bemötande av internationella patienter och erbjuder kompletta stödprogram.
Hur länge behöver man stanna i Turkiet efter en benmärgstransplantation?
Vid en autolog benmärgstransplantation omfattar vistelsen i Turkiet insamlingen av cellerna, den intensiva behandlingen, återinförandet och utträdet ur aplasin. Sjukhusvistelsen följs av poliklinisk medicinsk övervakning, vars längd teamet bestämmer utifrån protokollet.
Vid en allogen benmärgstransplantation (anhörig eller icke-anhörig donator) varar sjukhusvistelsen i median 27 till 31 dagar efter en myeloablativ konditionering i en nordamerikansk studie[7]. Uppföljningen fortsätter sedan i flera år.
Hur väljer man det bästa sjukhuset för en benmärgstransplantation i Turkiet?
För att välja den inrättning som passar bäst för din benmärgstransplantation bör du ta reda på olika saker:
- Vilka typer av benmärgstransplantationer som utförs där;
- Eventuell åldersgräns för patienten; vissa centrum tar inte emot barn;
- Läkarens eller läkarnas erfarenhet;
- Kostnaden för hela behandlingen, inklusive eventuell sökning efter donator.
Vanliga frågor
Hur lång är återhämtningen efter en benmärgstransplantation i Turkiet?
Återhämtningen sker i etapper. Efter en myeloablativ allogen transplantation återkommer neutrofilerna i median kring 18 till 20 dagar[7]. Uppföljningen fortsätter sedan livet ut: risken för sekundär cancer förblir förhöjd många år senare[11].
Vad kostar en benmärgstransplantation i Sverige?
I Sverige utförs benmärgstransplantationer inom den offentliga vården. Den faktiska kostnaden för en autolog transplantation uppskattas till mellan 350 000 kr och 600 000 kr, och för en allogen transplantation mellan 600 000 kr och 1 800 000 kr. För personer som är folkbokförda i Sverige bärs kostnaden av vården, och patienten betalar endast enligt högkostnadsskyddet[10].
Vilken är framgångsgraden för en benmärgstransplantation i Turkiet?
Det finns ingen generell framgångsgrad: överlevnaden beror på sjukdomen och typen av transplantation, från 56 % vid 4 år för ett allotransplanterat T-cellslymfom[8] till 93 % vid 10 år för en godartad sjukdom hos barn[11]. Inga data specifika för Turkiet har publicerats.
Vilka biverkningar har en benmärgstransplantation?
En transplantation kan orsaka illamående, kräkningar, smärta, anemi, feber och blödningar. Aplasin medför en risk för ibland allvarliga infektioner. Efter en allogen transplantation tillkommer graft-versus-host-sjukdom, kronisk hos 49 % av patienterna efter ett år i en kohort[8].
Hur länge varar själva benmärgstransplantationen?
Återinförandet av graftet sker intravenöst, som en blodtransfusion. Det följer på en konditionering med cytostatika och föregår isoleringen fram till utträdet ur aplasin, med en sjukhusvistelse i median på 27 till 31 dagar efter en myeloablativ allogen transplantation[7].
Hur länge kan man behöva vänta på en donator i Turkiet?
Ingen referenstid har publicerats, inte ens av registret France Greffe de Moelle. För en icke-anhörig donator sker sökningen via sammankopplade register: 2023 kom 91,1 % av de graft som tilldelades franska patienter från utlandet[12].
Vem kan bli donator av stamceller?
Alla friska personer mellan 18 och 35 år kan donera stamceller. Kompatibiliteten är ¼ mellan syskon; utanför familjen hittas en potentiell donator endast hos 47 % av de studerade patienterna[13], vilket förklarar värdet av att testa syskon.
Benmärgstransplantation och ryggmärgstransplantation, är det samma sak?
Nej. Benmärgen är den vävnad som finns inuti benen och bildar blodets celler. Ryggmärgen tillhör nervsystemet och ligger i ryggraden: skador där hör till ryggradskirurgi.
Källor & referenser
- Passweg JR, Baldomero H, Ciceri F, et al. Hematopoietic cell transplantation and cellular therapies in Europe 2021. The second year of the SARS-CoV-2 pandemic. A Report from the EBMT Activity Survey. Bone Marrow Transplantation. 2023. Läs källan
- Malard F, Labopin M, Cho C, et al. Ex vivo and in vivo T cell-depleted allogeneic stem cell transplantation in patients with acute myeloid leukemia in first complete remission resulted in similar overall survival. Journal of Hematology & Oncology. 2018. Läs källan
- Backhaus D, Brauer D, Pointner R, et al. A high hematopoietic cell transplantation comorbidity Index (HCT-CI) does not impair outcomes after non-myeloablative allogeneic stem cell transplantation in acute myeloid leukemia patients 60 years or older. Bone Marrow Transplantation. 2023. Läs källan
- Attal M, Lauwers-Cances V, Hulin C, et al. Lenalidomide, Bortezomib, and Dexamethasone with Transplantation for Myeloma. New England Journal of Medicine. 2017. Läs källan
- Agence de la biomédecine. Cadre légal pour le don et la greffe de moelle osseuse. 2026. Läs källan
- Organisation mondiale de la santé. Principes directeurs de l’OMS sur la transplantation de cellules, de tissus et d’organes humains, résolution WHA63.22. 2010. Läs källan
- Freyer CW, Gier S, Moyer ME, et al. Leucovorin Rescue After Methotrexate Graft-Versus-Host Disease Prophylaxis Shortens the Duration of Mucositis, Time to Neutrophil Engraftment, and Hospital Length of Stay. Transplantation and Cellular Therapy. 2021. Läs källan
- Epperla N, Ahn KW, Litovich C, et al. Allogeneic hematopoietic cell transplantation provides effective salvage despite refractory disease or failed prior autologous transplant in angioimmunoblastic T-cell lymphoma: a CIBMTR analysis. Journal of Hematology & Oncology. 2019. Läs källan
- Busca A, Passera R, Maffini E, et al. Hematopoietic cell transplantation comorbidity index and risk of developing invasive fungal infections after allografting. Bone Marrow Transplantation. 2018. Läs källan
- Assurance Maladie. À quoi sert la prise en charge en Affection Longue Durée (ALD) exonérante ? ameli.fr. 2026. Läs källan
- Kahn JM, Brazauskas R, Tecca HR, et al. Subsequent neoplasms and late mortality in children undergoing allogeneic transplantation for nonmalignant diseases. Blood Advances. 2020. Läs källan
- Agence de la biomédecine. Registre France Greffe de Moelle, synthèse des activités 2023. 2024. Läs källan
- Tozatto-Maio K, Torres MA, Degaide NHS, et al. HLA-Matched Unrelated Donors for Patients with Sickle Cell Disease: Results of International Donor Searches. Biology of Blood and Marrow Transplantation. 2020. Läs källan
